Får hjälp av min kära vän Krister att fixa lite saker i butiken som är lite för avancerade för lilla mig :) äntligen ska skåpen hamna på plats :D

Ledig från taxin ikväll och imorn för jag är förkyld, så då får man passa på att jobba i butiken ist :)

Jag har helt enkelt låtit det gå för långt, jag har inte insett förrän nu hur mycket fel jag gör. Men, nu när jag är medveten om det så kan jag klara detta.

Jag har blivit så medveten om saker och ting. Jag söker ständigt efter saker jag gör som jag kan analysera för att sedan förbättra. Det har fått mig att lära känna mig själv på ännu högre nivåer. Jag tänkte för några år sedan att jag har hittat mig själv, men nu känns det som att det var bara en del utav det hela. Då undrar jag hur många fler sidor av sig själv man ska hitta innan man är "redo(?!)".

Jag vet att med den här vetenskapen jag har om hur jag fungerar som person, hur jag tänker osv, så kommer jag klara av att hålla vikten efter operationen. Jag måste ta mig tiden till att göra saker jag vill göra, utnyttja dötider på jobbet till att "småträna".

Medvetandet om mig själv är som svaret på mina farhågor. Så länge jag känner efter så kommer jag klara detta!

Varför jag misslyckats med alla viktminskningsförsök är för att jag innerst inne hört en röst säga "Du klarar inte det här! Det är 20 kilo, det är för mycket!" Då har man gett upp för att man inte tror på sig själv. Den lilla rösten är jag själv som trackar ner på mig för att jag är för fet, jag vet att jag inte orkar. Jag vet att jag inte har energin att ge.

Sen går det en tid då man struntat i viktproblemen. Efter ett tag så kommer man på sig själv att: F*n nu måste jag göra något åt saken! Så börjar man igen, träna, testa en annan diet, träna... "Du kommer inte orka! Det är för mycket, du är för tung för att orka!" Så slutar man igen, för man ger upp! Man tror inte på sig själv!

Nu tror jag på mig själv! Jag har kommit till den punkten att det är nu eller aldrig! Jag får den hjälpen av staten, jag ska få en operation som kostar runt 100.000kr (har jag för mig). Den hjälpen ska hjälpa mig att bli av med mina beteenden. Jag är för svag för att motarbeta mina beroenden efter transfetter och socker. Operationen ska hjälpa mig med det. Jag kommer inte kunna äta skit under första perioden efter op, så då försvinner beroendet. Visst, beteendet finns fortfarande i min hjärna. Men det är jag medveten om, jag vet hur jag ska vinna över beteendet. Men i dagens läge så måste jag fightas mot både beteende och beroende. Då är det väl inte så konstigt om min vilja inte räcker till?

Min lilla röst säger till mig att "Med den här hjälpen så klarar vi det!". Notera att den säger "vi", det är som att tjockisen i mig, demonen (xD haha nu spårar det ur!), har accepterat att jag inte vill ha den hos mig längre. Tjockisen har insett hur dåligt den får mig att må. Tjockisen kanske är som mitt ego, den som inte bryr sig om vad andra tycker och tänker om mig.

Nog med tjockisprat! Ska larma och hänga upp en ny buttplugg som jag fick med mig från Sthlm :)

Folk klagar på att vi som ska göra en gbp op tar ifrån skattepengarna. Nu ska jag göra ett litet inlägg om hur jag ser på det hela, som jag hoppas ni får en liten tankeställare av.

Om jag skulle försöka gå ner i vikt på egen hand i några år till, men kanske misslyckas, så kommer mina följdsjukdomar bli dyrare för skattebetalarna än vad operationen i sig kommer att vara.

Min pappa och min farmor har diabetes, så det är en ganska stor risk för mig att jag också får det om jag inte gör någonting nu. Blodproppar, hjärtattacker, you name it! Jag kommer behöva operera knäna för att dom kommer säga upp sig om jag börjar träna ordentligt nu när jag är såhär fet. Säger knäna upp sig så kommer jag bara kunna simma som motion. Jag hatar att simma så det kommer ta emot det också ^^

Jag betalar också skatt! Jag kanske inte heller tycker att skattepengarna alltid används på bästa sätt. Blir också förbannad när jag ser tex arbetslösa människor som inte vill ha jobb, som får pengar av tex soc. Men de blivit för bekväma med situationen, så dom vill inte ha jobb. Bara en av sakerna som jag tycker är fel. Där har vi kanske en av anledningarna till att man låter det gå för lång med vikten, man blir för bekväm för att ta tag i sin hälsa.

Om man ska göra en sån här operation och lyckas med det, så måste man vara så j*vla medveten om vad som krävs av dig. Jag kan tala om för er att jag är väldigt insatt i vad man ska äta och vad man inte ska äta. Hur man ska träna på bästa sätt osv. Har gått hos dietist så många gånger, men problemet sitter i att allt gått för långt. Man har inte insett att man blir fet så snabbt. Tiden flyger iväg och kilona hoppar på dig xD

Kom med på förstasidan... Det må jag säga är rätt fränt ^^ Fick ett sms av en kollega "Grattis till första sidan!", jag trodde seriöst han skämtade med mig xD

Sprang iväg till pressbyrån för att köpa tidningen, där stötte jag på Samantha Mantha, så vi surrade lite snabbt. Hon skulle hjälpa mig att dela på sin fb för att få rullning på saker och ting. Den bruden diggar jag skarpt, brinner lika mycket som jag för det vi vill och tror på :D

http://st.nu/medelpad/sundsvall/1.5146131-overvikten-okar-bland-unga

Här har ni artikeln på nätet, ska även lägga upp det som var med i tidningen så ni hemma i Sthlm får se också :)

Skriver mer om känslorna kring detta senare, får kunder i butiken så måste jobba :) Sexleksaker till folket!